my dream is to fly over the rainbow

Då var de dags.
Om två veckor lämnar jag denna lägenhet och flyttar för den 26:e gången i mitt liv. Sorligt är de allt, mest för att jag inte har någonstans att fytta till, känns riktigt skitet faktiskt.
Så nu är de tid att plocka ner mina saker så jag får bo i kartonger ännu en gång. Ibland är livet inte värt de helt ärligt, men jag håller hoppet uppe så mycket jag kan och just nu väntar jag på att Johanna ska komma hit och peppa mig i mitt skit liv.